Etikettarkiv: Frölunda

Efter Modo och innan LHC


Gårdagen bjöd på den bästa underhållningen på hela veckan. Frölunda var kanske inte bäst på hockey men man var bäst på att göra mål samtidigt som MODO verkar vara inne i en tuff period.

Det är kanske inte så att jag tycker speciellt synd om dem men man kan i varje fall känna igen sig i skottstatistiken och ha förståelse för att det kan infinna sig en del uppgivenhet på både på isen, läktaren och i båset.

Det fanns trots mycket skavanker en hel del att glädja sig åt även om defensiven inte var en av dem. Mike gör återigen poäng och Pebben verkar ha hittat ytterligareen växel att lägga in den här säsongen. Att sedan Lundström ser ut som en blandning mellan bollplank och supermålvakt är kanske oroväckande men som man säger inom äldreomsorgen: Det gör inget hur det ser ut så länge han håller tätt.

Som supporter tycker jag faktiskt att vi kan ägna kvällen åt att känna oss rätt väl till mods efter de senaste matcherna. Laget är inte alltid bäst men på något sätt har man helt plötsligt börjat göra mål på både direktskott och kontringar – oavsett om man dominerar matcherna eller inte. Det är för mig ett tecken på att det idag finns en trygghet, ett spel och kanske till och med hopp om att vi någongång i januari når lite fastare mark.

Men med det här laget, så fan vet.

Imorgon kör vi en sista kraftansträngning mot LHC – laget som sysslar med lika delar ishockey och personaluthyrning. Deras form är väl något tveksam men Frölunda har en förnedring att ta igen efter den pinsamma insats laget gjorde i Chockladlådan senast. Jag hoppas verkligen att man använder detta som tändvätska inför och gärna också under matchen imorgon.

Jag tror dock att vi måste upp ett snäpp. Med det menar jag inte fler snygga passningar utan mer rejält spel med full koncentration från samtliga i laget under 60 minuter.

Men med det här laget, så fan vet.

Hur som helst är det gott med att gå in i helgen med två vinster.

Det räcker gott så.

Annonser

Pass the Mike!


Efter gårdagens tvåpoängare kan vi antagligen enas om att laget har hittat ett grundspel att använda sig av. I samma andetag inser i varje fall jag att vi skulle ha haft problem mot många andra lag i serien, för att inte säga de flesta, på grund av den stora mängd utvisningar som vi ådrog oss tillsammans med det slarv som förekom vid flera tillfällen. När jag sedan andas ut efter de tankarna så blir jag lite lättad för laget visar, trots Joel och Bäckman på skadelistan, att man till slut är så trygga i gruppen att man inte faller ihop för minsta lilla motgång.

Jag gillar det!

Jag gillar också att en kille som Mikael Johansson framstår mer och mer som en av de bättre värvningarna som Frölunda gjort de senaste åren. Hans offensiv den här säsongen är redan lika bra (poängmässigt) som för säsongen spelmässigt är han ännu bättre. Det som är intressant med honom är att han verkar lägga till en dimension i sitt spel ut efter vad laget behöver:

Vi saknar yttrar!

– Mike spelar ytter,

Vi saknar backar!

– Mike spelar back,

Vi saknar kreativa centrar!

– Mike tar den rollen också

Vi saknar Sportchef!

Mike räcker upp handen och tar den roll… nä det är för tidigt.

Jag har varken ork eller förstånd nog att beskriva hur bra han är utan att vara bäst på hockeyn som sådan. Jag vet inte hur det går till men det räcker att det fungerar.

Skrbek är allt annat än skräp att ha i backlinjen. Det var ett bra beslut av Nubben att ta in honom, men att återigen nödvärva en defensiv back i början på säsongen är också en bra beskrivning av varför Nubben var tvungen att lämna.

Någon dag till så är det Modo hemma som gäller. Vi behöver inte påpeka hur mycket tre poäng skulle betyda för oss va?

Vi avslutar den här hyllningen till killen med 28 minuters speltid igår med en låt som lika väl skulle kunnat vara vad man skrek till Pebben under hans karusellåkning i offensiv SSK-zon:

Pass the Mic!


En drinkpinne i ögat på Ankan?


Ankan verkar ha satt sin Gin & Tonic i vrångstrupen över den sista utvisningen igår. Antagligen kollade han inte på hela matchen eller så hade han petat sig i ögat med drinkpinnen.

Det var knappast den utvisningen som gjorde att SSK förlorade. Däremot kan man enögd som jag är säga att det var åtminstone två hakningar/fasthållningar som man inte dömde för som lika väl hade kunnat innebära att vi lyckades få med oss en trepoängare redan under full tid. När det gäller domarnas standard är den allt annat än jämn. Det är knappast ett tecken på en jämn domarnivå när jag blir nästan lika förbannad när vi får en utvisning med oss som att vi får en mot oss.

Vad jag själv satt och funderade på igår kväll är att domarna har gått från att ha en nolltolerans på spelförstörande moment som hakningar och fasthållningar till att det snarast är så att man har fått en nästintill nolltolerans för utvisningar på spelförstörande moment.  Ja under vissa matcher i varje fall.

Nu skulle man tro att hela domarkåren var helt under isen men det är inte bara negativt att vi får ojämna och inkompetenta domare.  För att citera mig själv så innebär en ökad domarinkompetens både ökad underhållning och bättre stämning i arenan.

Lite mer om matchen kommer senare.


Inför SSK-FHC: Försnack från Fröding ffs


Vi befinner oss på en tidsmässig plats

ungefär ett par timmar från match

något som borde kunna kittla er lite

kanske har vi tur och får se blodvite

 

Men vi vet att botteninsatsen kan komma ikväll

Speciellt om flera vägrar ta på sig sitt blåställ

Då spelar det ingen roll

Om Hallenius knappast kan rädda en badboll

 

Problem är att vi saknar såväl gammal som ung

Och saknad är Bäckman som spelat som en kung

Med frenesi som tjackad bever*

Vi kan komma hem med en seger

 

Nu hoppas jag Frölunda sticker ner sin näsa i skiten

Oavsett om ens lön är stor eller liten

Tre poäng mot SSK är inget att ge bort

Speciellt om vi skulle stå där när slutspelståget har gått

 

Med dedikering till kvällens motståndar-ordekvilibrist säger bara:

Kör!

 

*Söder-dialekt för bäver.


Inför HV71-FHC: Kung David är gammal och ålderstigen


Det är dags för match imorgon och på söndag mot HV. Men läser du det här så vet du det redan. Du vet också att Ledin kommer ha smörjt munlädret, att Laine kommer åka nord-syd över hela banan och att Davidsson kommer att vara HV:s bästa spelare precis som vanligt.

Den där Davidsson kan man verkligen förundras över, han har antagligen samma potential att vara bland de bästa hockeyspelarna i Elitserien lika länge som vår egen Niklas Andersson. I Jönköping och HV-kretsar har nummer 76 ett näst-intill bibliskt skimmer över sin person och det han har gjort för klubben.

Om Jönköping är Sveriges Jerusalem så är Johan Davidsson Kung David av Is(rael). Jag grävde därför lite på Internet för att hitta några passande bibelcitat som ger oss en överblick av vem Johan Davidssons egentligen är:

Ja enligt Wikipedia så är David är en av de viktigaste gestalterna i [HV71:s] historia. Han var deras andre kung. Av många betraktas David som en föregångare till Messias.

Spontant känner jag att den förste kungen borde väl vara Owe Thörnberg alltså bentacklarens farsa eller om det är Fredrik Stillman, men jag är inte helt säker så jag låter den frågan vara öppen till någon i Jerusalems fårskock att kommentera. För mig finns det dock flera bättre kungar som spelat i HV71: Janne Karlsson, Bröderna Esbjörs och Hasse Sjö är HV-spelare som enligt mig är större än någon av de tidigare nämnda. Det kan för all del bero på att de egentligen är gamla lagkaptener i Frölunda hela bunten. Ja till och med bröderna Esbjörs gamla far var lagkapten i Frölunda.

Vad vi måste vara oroliga över är det sista i beskrivningen: Av många betraktas David som en föregångare till Messias. Här blir jag fundersam – vem ska HV kunna hitta som blir bättre spelare än Davidsson och dessutom stannar kvar i Elitserien? Jag tror det är omöjligt. Men medan HV-supporters sitter och gottar sig åt möjligheterna till en framtida Messias så blickar jag in i framtiden med hjälp av det regelverk som HV 71 bygger sitt spel på: Bibeln.

I Bibeln beskriver man nr. 76 så här (Titusbreven)

Församlingsledaren måste ju vara oförvitlig, eftersom han är Guds förvaltare. Han får inte vara självgod, inte häftig, inte missbruka vin, inte vara hårdhänt, inte sniken, utan skall vara gästfri, godhjärtad, behärskad, rättrådig, from och sträng mot sig själv. Han skall hålla sig till lärans pålitliga ord, så att han kan styrka andra med en sund undervisning och vederlägga motståndarna.

Ja, en rätt bra beskrivning av hur Johan Davidsson framställs i media. Vi som vet mer, vi vet att han egentligen är både gnällig och skenhelig

Med all denna idiotiskt hopsamlade information om en ynka spelare så vill jag för er som eventuellt tycker det är en aningens irriterande att HV71 får behålla en spelare som håller hög klass år efter år berätta att framtiden ser inte lika ljus ut:

Kung David var gammal och ålderstigen. Trots att man bredde täcken över honom hade han svårt att hålla sig varm.

Detta är något jag ser fram emot!

Att lagkaptenen, rinkens riddare och allt som han är, tillåter att lagkamraterna beter sig som idioter, det får i varje fall mig att tvivla på hans rättfärdighet:

Så låt oss nu börja med de två matcherna i helgen. Ligg tätt på honom, stör honom, reta upp hans medspelare så att de tar onödiga utvisningar och låt honom få veta att när man möter Frölunda kan man inte sitta med Bibeln i ena handen för att förklara sin storhet – då måste man åka skridskor, hålla upp huvudet och framför allt göra sin bästa match för säsongen.

Nu tacklar vi prästerskapet med tillhörande talarstol och dopfunt rätt ner i Vättern.

Kör för fa-an!

Följ HV-bloggen inför matchen

Nyström efter vinsten mot Timrå


Därför blir det slutspel…


Igår listade jag fem orsaker till vad vi skulle skylla på om vi mot förmodan hamnar i den så förhatliga kvalserien. Jag vet inte om det var min inkompetens allena som gav inlägget bottenbetyg eller om det eventuellt var att ämnet är otrevligt att läsa om men det är alltid bättre att folk är förbannade, snarare än helt likgiltiga.

Hur som helst, så tror jag faktiskt mer än någonsin på slutspel. Jag vet att jag har varit negativ under början serien speciellt med tanke på hur lamt allt kändes. Om jag istället nu lyfter upp mina pekfingrar och känner vart vinden blåser så hittar jag fem troliga orsaker till att vi ändå lyckas hamna på rätt sida strecket:

– Vi har fått stabilitet i försvarsspelet där fler spelare är aktiva vilket ger oss möjligheter till de sedan länge saknade spelvändningarna.

– Niklas Andersson blir aldrig riktigt dålig samtidigt som Lasu bara blir bättre och bättre.

– Laget har börjat vända matcher som man tidigare trodde var körda alternativt hoppades man på oavgjort i bästa fall.

– Vi har konkurrens på målvaktspositionen

– Vi har en fjärdekedja som går att använda och en mycket bra tredje kedja.

Sedan tror jag det är viktigt att komma ihåg att fördelen med en tajt serie försvinner om vi kommer högre upp. Då vill vi istället har långt ner till strecken och en tajt serie blir en nackdel. Man blir väl aldrig helt nöjd.

Nu är det ju lite av High-Stake-Poker att prata om slutspel när man ska möta HV i två raka matcher. Ett HV som helt förstörde min planering kring vilken match jag skulle se igår. När det stod 5-0 efter en period så kändes den matchens underhållningsvärde tveksamt. Jag bytte därför istället till att slökolla lite Linköping – Luleå. Frågan är om det var Luleå som var bra eller om det var LHC som var dåliga? Senast var det ju Frölunda som var dåliga och Luleå ännu sämre.

Eller hur var det nu?

Snart är det dax för lite HV-snax.


Eftersnack: Sämsta matchen från Frölunda i år


Lasse har i sin blogg lovat att som straff för sitt euforiska tippande läsa inlägg från den här bloggen, från Lugna Puckar och från Pucksnack. Jag säger naturligtvis välkommen till Lasse, välkommen till straffet:

Jag uppmärksammade Lasses ångeststön om att inget av lagen var bra. Det är ofta så jag själv har suttit och sagt de gånger Luleå har kommit till storstan och gnetat sig till 3 poäng genom att skjuta 15 skott från offensiv blå och vinna med 3-1. Jag ville först inte inse att Lasse hade rätt förrän jag knallade in och läste matchrapporten på WWS där det står så här:

Det första Luleåskottet mot Johan Holmqvist kom först efter 13:26, det andra efter 16:54 – under samma tid hade Frölunda kontrollerat perioden totalt och testat David Rautio i hemmaburen med 10 skott.

Men jag håller med alla Luleåsupportrar. Det är fan att man ska vara så dålig att man bara skjuter 10 skott på första 17 minutrarna mot serieledarna. Jag är böjd att inse att vilken genomdålig match Frölunda gör, vi var verkligen inte bra igår. När man följer upp en anskrämlig första period med en helt igenom usel andra period som oss endast ger ett 3-0 överläge så måste man inse att båda lagen helt värdelösa och Frölunda antagligen det sämsta som stått på ett par skridskor.

Jag har nog inte sett Frölunda sämre än igår och det är bara att konstatera att livet på Bottenlagsbloggen är fortfarande lika miserabelt som innan…

För att vara helt allvarlig så tycker jag att Frölunda egentligen inte gör någon riktigt dålig period. Man är fantastiskt pressad i tredje men tack vare att några av spelarna i vår Adrena-line med Mike & Co fortsätter kämpa så lyckas vi stundvis lyfta upp spelet vilket ger laget en välbehövlig paus i ett annars energikrävande försvarsspel. I slutet så tar LHF ut Ratio och slänger in en 7:e utespelare (Kuben var den 6:e) men det blir ändå inte mer än en pys-ballong mot Honken.

En sak är jag dock benägen att hålla med samtliga Luleåsupportrar om: Luleå var fanimig inte bra idag. Skillnaden är att om Frölunda varit så dåliga som Luleå så hade man förlorat med 2-0 istället. Man kan säkert hitta flera orsaker som pekar på att Frölunda inte var bra utan att det var Luleå som var dåliga, men man kan definitivt inte skylla på domaren.

Det finns många spelare i Frölunda som ska vara nöjda: Pavel ”Skräpet” Skrebk tycker jag bidrar med ett bra backspel och tillsammans med Bäckman, Tömmernäs och en pånyttfödd Hedman så finns det helt plötsligt stabilitet i laget. När sedan Pastorn hittat predikstolen mellan Kallio och Niklas så börjar det röra på sig. Vi får hoppas att man inte faller ner i gamla synder utan att man fortsätter att jobba hårt, hårdare och hårdast i Elitserien annars är vi kvar längst ner, fast förankrade i gyttjan, när serien summeras i vår.

Vem vet, nu kommer kanske vändningen?

…men frågan är om det är för Frölunda eller Luleå?

Artiklar om skrällen i norr:

Expressen

Aftonbladet


LHF -FHC: Hillbilly-bokhylla under produktion…


När jag vaknade i morse var det något som dunkade, något som med en taktfast envishet manade till uppmärksamhet.

Känslan var att det var något som pågick utan att jag egentligen visste vad. Att det pågår saker som jag inte förstår är ju snarare regel än undantag speciellt klockan 05.30, men i det här fallet var det något annat.

Dunkandet och pockandet på uppmärksamhet fortsatte. Men hjärnan vägrade att ge eventuellt stöd till att analysera situationen. Till slut förstod jag att detta dunkande inte var någon euforisk afrodisiak-knaprande granne som blandat ihop sina mest basala kroppssignaler utan istället dagens första känsla av att det var hockey ikväll.

Leendet spred sig över läpparna när jag tänkte på kvällens drabbning och samtidigt kom då insikten forsande ner över mig som ett Niagarafall, det kan också ha varit grannens Viagarafall (men jag hoppas på det förstnämnda): Fan också det är ju Hillbilly-hockey mot Hillbilly-Luleå ikväll.

Leendet fanns kvar på läpparna men insikten om att vi eventuellt blir uppätna till kvällsmat under matchen bidrog till att jordens dragningskraft blev alldeles för stor och läpparna lade sig åter ner i sina nu välbekanta inverterade smilgropar.

Jag är en imbecill och till nöds även en väldigt positiv hockeysupporter. Så också idag. Jag vet inte hur många gånger jag skrivit om framtidens segrar för Frölunda för att sedan placera min egen panna mot väggen i vardagsrummet i frustration över att jag ens hoppades på vinst. I takt med att den här säsongen fortskridit har det påverkat både pannan och väggen. Jag har därför kommit fram till att en negativ syn på framtiden kommer bespara min panna en hel del smärta.

Av den enkla anledningen konstaterar jag torrt att det blir en oerhört tuff match mot ett hårt checkande Luleå. Det finns inte utrymme för Frölunda att göra en klassisk pilla-i-navel-match efter två stockholmsskalper på hyllan. Nu ska vi också ha en björnfäll att lägga på de förbannade skotrarna vi snor med oss från Hillbilly-byn. Förhoppningen är att vi gör en hill-Billy-Bokhylla av motståndarna ikväll, säljer dem som platta paket på Ikea och konstaterar att när det hockeylaget ska skruvas ihop igen så fattas det ett flertal delar som åtminstone jag trodde behövdes för att vara ett topplag.

Men det finns ju som sagt inget som tyder på att så blir fallet och fram till matchstart så får jag väl ögna igenom Lasses förbannade matchtippande och fundera på hur vi själva har byggt vårt lag…


Nu är det slut på gamla tider…


Att ens försöka sig på något så energikrävande som att ge ett adekvat omdöme på den påse med avföring som FHC bjöd sina supportrar idag är mer än vad jag egentligen är beredd att satsa.

Det är helt otroligt hur det kan se så annorlunda ut från match till match. Vi har inte många spelare som jag tycker blir bättre eller ens utmärker sig under matcherna. När Finn-kedjan är inne så är det som om Löken inte finns. Han är puts väck. Han är inte här och han är inte där. Finns det någon som vet hur mycket puck han har i snitt egentligen? Det känns som om att han åker runt och gömmer sig hela tiden. Ju mer i passningsskugga han är desto mer orörlig är han.

Nu spelar det ju ingen roll för det är ett lag som förlorar och inte en enskild spelare.

Jag avslutar detta med en lite refräng som mycket väl kan ljuda i sista matchen för säsongen:

Ja, nu är det slut på gamla tider.
Ja nu är det färdigt inom kort.
Nu ska hela rasket rivas,
nu ska hela rasket bort,
så jag tar farväl
och stora tårar rullar på min kind.
Nu är det slut på gamla tider.
Nu går trettifyran i himlen in.

Over and out


Robinson-träff på Frölunda Campus


Det är dags för en av föreningens viktigaste årsstämmor på länge. Det finns en stor osäkerhet kring vad som kommer att hända och det är nog riskfritt att konstatera att det finns nog både en och två svettiga överläppar på kansliet vid Frölundaborg. Jag tänkte ge er mina två små penningar om den här historien.

Ett alternativ utan alternativ

Det är nästan beklämmande att följa hur någon lägger så otroligt mycket tid och pengar på att få den nuvarande styrelsen sänkt med betongstövlar i hamnen på morgondagens årsstämma. Jag har i sak inget emot att man dryftar sina åsikter och försöker få folk att ställa upp på dessa i demokratiska val men det som stör mig är att det inte finns något alternativ.

Visserligen har Frölunda satt sig i den här situationen själva genom sitt agerande de senaste åren men enligt mig är det irrelevant utifrån vad alternativet på morgondagens stämma är: VAKUUM. Vakuum är visserligen bra om du ska förpacka kött men inte om du ska driva en förening eller bolag på ett professionellt sätt. Speciellt inte om man är satt under press.

Oavsett vad du tycker om styrelsen så är det helt klart så att FHC kommer må bättre av en dålig styrelse än ingen alls. Så vitt jag vet finns det väl inga idag kända förslag till ledamöter och därför finns det av naturliga skäl heller inget alternativ att ta ställning till. Enda möjligheten man har just nu är att vara emot – bara för att liksom.

För vissa är det fullt tillräckligt att bara ”vara emot något” utan att för den skull ha en åsikt om vad som skulle vara bättre. För mig är detta lite viktigare än så. Vill man förändra något så bör man åtminstone veta hur detta ska FÖRBÄTTRA den nuvarande situationen.

Jag kan också känna mig attraherad av att sälla mig till missnöjeskören bara för att få känna att min röst betyder något i det stora hela och för att visa på att den senaste utvecklingen inte är OK.

Men för mig är vakuum ett sämre alternativ speciellt om jag röstar för min egen skull.

Klubben har själva bäddat sängen

Det är inte helt fel att säga att Frölunda själva har bäddat för den här varianten av Robinson-tävling. Man har under de senaste åren å ena sidan marknadsfört högklassig hockey och å andra sidan levererat en i bästa fall svajig produkt. Detta har gjort att klyftan mellan supportrar och klubb har ökat. Den klyftan har spätts på av en minst sagt tveksam medie/kommunikationsstrategi med en mängd begränsande regler för dem som vill komma närmare laget. Detta är vad man nu kan få betala för – inte bara genom burop på matcherna utan även genom regelrätta burop även på årsstämman.

I grunden tror jag att man har glömt en mycket viktig del i det som man så tydligt har marknadsfört, att man ska vara en europeisk toppklubb!

Problem är att man endast har lyckats att leda hockeyns utveckling kommersiellt men samtidigt glömt att det är utvecklingen av sporten ishockey som man måste leda för att ha nytta av de ”nya affärsmodeller” man vill använda sig av.

Kanske är det den sportsliga delen av organisationen som saknat visioner? Kanske är det så enkelt att man har varit så fokuserad på ekonomin att man glömt kärnverksamheten (…eller Stjärnverksamheten).

Ja felen kan vara många men lösningen är knappast att rösta för ett vakuum.

Tidigare inom samma gebit:

Om Gyllander

Om avgrunden mellan supportrar och klubb – Vi rear ut vår själ – allt ska bort